Blir iWatch nästa käftsmäll?

Publicerad 2015-01-14

Apple har alltid fått rådet att hålla sig borta från stora, komplicerade och överetablerade branscher. Men de har med dödsförakt kastat sig handlöst rakt in i värsta turbulensen.


    
Med iTunes tog man över ledarskapet inom musikdistribution och med iPhones etablerade man en helt ny branschstandard. Stort, vågat och imponerande. Med nya iWatch, och dess betalningsfunktion, ställer man sig mitt i vägen för bankerna och kreditkortsföretagen. Apple svingar sig upp ytterligare en förändringsdivision och ger sig på en fullkomligt samhällsomvälvande förändring.
    
Till del handlar förändringarna om att öka effektiviteten, att skära bort det kostsamma mellanskiktet, mellanhänderna som inte behövs. Men till lika stor del handlar det om att sociala värderingar. Genom att människor med gemensamma värderingar hjälper varandra så ökar effektiviteten mångfalt. Kanske kan man se den sociala effektiviteten i fyra nivåer:
    


    
Den lägsta nivån, basnivån, (se bild ovan) och helt utan socialt berättigande är exempelvis våra svenska banker, byggbolag och fastighetsbolag. De delar upp intressenterna, exempelvis kunder, aktieägare och personal i olika kategorier utan att utnyttja de överlappande intressen som gör att stora kapitalvinster och lojalitetsvinster kan erhållas. På sätt och vis är företagen i en konfliktsituation med flera intressenter. Bankerna har generellt en kultur som går ut på att arbeta mot kunderna istället för med kunderna. Det finns ingen transparens och man hävdar sin rätt att tjäna pengar på kundernas behov.
    
I en högre relationsnivå, påverkansnivån, (se bild ovan) hittar vi företag som H&M, Starbucks och IKEA där kunderna har någon form av ideologiskt och kulturellt utbyte med företagen. Företagen bygger fler och fler relationer och är bra på att konvertera användarna till anhängare, personer som förblir kunder oavsett vad som händer. Företaget behåller sitt berättigande av att vara i centrum och de kontrollerar även fortsättningsvis utvecklingen. Skulle ett företag i basnivån, exempelvis NCC, gå från att fokusera på riskminimering för aktieägarna till att bygga samhällsrelationer, exempelvis genom att på eget initiativ bygga studentbostäder, skulle de skapa en plats i hjärtat hos vanliga svenskar. Varför skulle de göra det? För att det behövs och för att de kan. Som en följd skulle den faktiska risken minska och de skulle dubbla antalet aktieägare. Börsvärdet skulle öka över sikt.
    
Om man fortsätter uppåt i nivåerna, till interaktionsnivån, (se bild ovan) ser man än så länge få framgångsexempel men Linkedin har lyckats med att få kunderna att etablera starka direktrelationer. Företagets verksamhet växer utan att Linkedin behöver styra något, de agerar bara plattform. Linkedin gör allt för att underlätta den sociala utvecklingen som nu lever sitt eget liv och de har givit medlemmarna en helt ny yrkesmässig arena. Linkedins börsvärde och värdetillväxt är imponerande, speciellt i jämförelse med bolagen som motarbetar förändring och sitter på basnivån.
    
Längst upp i delningsnivån (se bild ovan) finns företagen med starka ömsesidiga lojaliteter och fördelar, de är ledare inom delningsekonomin. Bra exempel kan vara AirBnB och Uber. Medlemmarna skapar inte bara en hög effektivitet och drar ekonomiska fördelar men kravet på gemensamma värdegrunder skapar omedelbara sociala och ekonomiska fördelar och de traditionella företagen står maktlösa. På sätt och vis är svenska företag som Spiltan ett bra exempel där starka värderingar är till fördel för alla, både sparare och företaget. Det finns även en stor potential för bolag som skapar verksamheter som är ömsesidigt bra inom finansiella tjänster och boende. Hyresgäster som blir aktieägare kan få billigare och bättre boende om de bidrar till lägre driftkostnader. Boendet och sparandet hittar överlappande effektivitet och värdegrund där både hyresgäster och aktieägare får fördelar.
    
Apples inträde bland betalningar kommer att utnyttja starka sociala band och effektivitet för att göra sparande, lån och betalningar radikalt mycket billigare och bättre. När man i ett nästa steg även inkluderar digitala valutor har även kreditrisken försvunnit och vi kliver upp ett steg till en gränslös betalningsfunktion. Ett scenario är då att hela betalningssystemet etablerar sig i delningsnivån. Den naturliga följden blir då att banker som de ser ut i dag är helt överflödiga. Personalbehovet kanske är en tiondel av idag och säljer experttjänster. Deras balansräkningar behövs inte eftersom digitala valutasystem inte behöver tredje parter, inte ens riksbanker.
    
Skräckblandad förtjusning är en naturlig reaktion på Apples senaste strategiska steg. Ingen vet exakt var vi hamnar men det kommer sannolikt bli effektivt och imponerande.

Kontakta Ulf Löwenhav, redaktör, trender, etik och CSR

Dela med dina vänner!

Godkännande av cookies

För att ge dig en bättre upplevelse på våra webbplatser använder vi cookies på din enhet och sparar ditt IP-nummer. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här.